Hidden Places Workshop

Nu ska jag berätta om något riktigt magiskt jag gjorde förra veckan. Och då menar jag på riktigt helt overkligt magiskt. Sånt som en aldrig gör annars och aldrig ens skulle få möjlighet att göra om inte ett gäng briljanta människor gått ihop och gjort detta till verklighet.

Ända sedan Matilda och Natalie från Babes in Boyland och Sofia från Mokkasin började hinta om sin #hiddenplacesworkshop så bestämde jag mig att den ska jag åka på. Jag har ingen aning om vad det är eller vad det kostar, men det låter fantastiskt! Slog på instagramaviseringar enkom för att inte missa biljettsläppet. Och förra torsdagen var det dags! En heldags workshop i en övergiven, ouppvärmd herrgård i Västerås. Att de lyckades hitta den här unika platsen är helt otroligt, och att vi dessutom fick tillåtelse att härja runt där är obegripligt. Jag undrar om museipersonalen visste vad som väntade...

Matilda, Natalie och Sofia introducerade oss till konceptet hidden places i det stora allrummet i huset. Glömda platser som får liv genom vår lekfulla kreativitet. Att inspireras av förnimmade historier och tidens gång. Platsens själ. Jag sneglade in mot det vackra blomrummet och undrade vad som skulle vänta i de andra rummen. Köket var igenbommat, eftersom där väntade en överraskning. Spännande!

Sofia och Babesen hade kört hit vad som såg ut att vara en lastbil full av rekvisita. Det mesta verkade komma från Sofias hem. Att hon ens har så här mycket fina udda grejer hemma är ju helt knäppt?! Sånt sagohem. Fast det fattar man ju bara av att läsa hennes magiska blogg. Att kliva in i det här huset var lite som att kliva in i hennes bloggvärld, faktiskt. Hon berättade att hon "påbörjat" en massa berättelser runt om i huset, och att det var fritt fram för oss att bygga vidare och ändra om. Det fanns ett helt rum med blommor att förse sig av, ytterligare ett med massa tyll och sygrejer. I ett hörn stod tapetrullar uppradade, ett bord svämmade över av böcker. I ytterligare ett rum fanns en hel hög med svarta hattar. I ett annat sisådär en 20 balettskor. I en hög på golvet låg det allsköns tyger och en påbörjad drake. En kunde aldrig veta vad en skulle hitta i de här högarna. Torkade blommor, instämplingskort, poesiböcker, gamla fotografier, brudklänningar.

Här är Sofia i färd med att visa oss runt bland de olika "resurserna" och berätta om dagens första moment It's a whimsical world. Vi fick gå loss precis hur mycket vi ville bland de olika världarna och rekvisitan, och bygga upp miljöer, bilder, berättelser utifrån lekfullhet och storytelling. Men allt var redan så vackert att man knappt ville röra något. Åtminstone till en början.

Miljöerna hade något spöklikt, övergivet, över sig. Rekvisitan kändes som att den hade stått där i hundratals år. Vi behövde få in liv, på något sätt. I min grupp jobbade vi mycket med att placera in blommor i settingen, och vi jobbade även med varandra och fotade en hel del porträtt. En annan grupp jobbade med temat flykt och skapade en hel berättelse kring det. Så häftigt! Det kan du läsa om hos Emma.

Ljuset växlade hela tiden. Ibland var det blekt, dämpat, melankoliskt. Andra gånger starkt solljus som bildade effektfulla mönster mot golvplankorna. Det var bara att ge upp alla tankar om hur en "brukar" fota, och jobba med husets förutsättningar och själ istället för emot. Ser du förresten den makalösa tapeten här? Vart en än vände sig fanns det något intressant.

Den här gulliga personen var i min grupp, och vi krokade tag i varann för resten av dagen. Linda är en fantastisk fotograf, kolla in hennes instagram bara! Sån ynnest att få fotografera och bli fotograferad av henne. Här nedan är två himla fin bilder hon tog på mig. Rufsigt hår i tofs som vanligt, och kittad upp till tänderna i varma kläder pga ouppvärmt hus.

Foto: Linda Eliasson

Foto: Linda Eliasson

Efter några timmar på nedervåningen var det vår tur att hänga på vinden. Dammet yrde i solljuset när vi smög upp för trappan. Här uppe fanns det både ett övergivet kapell (!) med galet högt i tak och nordiskt bleka träväggar. Något annat än övriga husets dunkla karaktär. I det lilla tornrummet var det inrett ett barnrum. Flyktgruppen hade varit där innan oss och rivit ut papper, böcker och leksaker. Så häftigt att se hur de olika miljöerna liksom omärkligt skiftade under dagens gång. Nästan samma men ändå inte. Något hade hänt i berättelsen men ingen hann uppfatta när det hände förrän det var över. Bara efterdyningarna blev kvar. Vi tog med oss vår sorgsna blombukett och placerade mitt bland de falnande tapeterna.

Ibland var det svårt att veta som hörde till huset och vad som hade forslats dit för workshopen. Allt hörde så naturligt hemma där.

Ett stopp i sagorummet och sedan lunch! Under de 4 timmar som gått sedan vi möttes upp på morgonen så hade en knappt hunnit tänka på saker som vatten, mat, toalettbesök. Jag tror nog att alla som var med på workshopen kan känna igen det där tunnelseendet som uppstår när en ställs inför en kreativ utmaning. Då är det det enda som spelar roll, och en glömmer nästan bort att andas av rädsla för att missa att fånga någon endaste liten detalj.

Efter lunchen så öppnades dörrarna till köket upp!! Där inne hade Babesen förberett påskpyssel på äkta Babes in Boyland-vis. Sobra färger, vackert porslin, olikfärgade ägg och minimalistiska växter. En kunde riktigt känna hur hela det här rummet andades deras bildspråk. Vår uppgift var att styla enkla stilleben med påsktema. Även här utifrån lekfullhet. Det behövde inte vara logiskt utan bara vackert, om ens det. Fritt skapande.

Det pastellgröna skåpet i köket matchade äggen och brudslöjan like BFF:s.

Jag kärade ner mig lite i rosépepparn på kvist. Undrar nu febrilt var en får tag på sådan?!

Här plockar Matilda brudslöja till en bukett. Kolla vitrinskåpet!

Jag teamade upp med Malin för att skapa ett högst ologiskt men ganska fint äggstilleben. Med råa ägg. Som man äter med kniv och gaffel... på en servett... som man ju gör... Jaja. Färgerna var himla vackra ihop i alla fall <3

Sen var det dags för tredje och sista workshoppasset, phu! Rätt slut vid det här laget. Särskilt eftersom jag hade åkt från Sthlm på morgonen och således varit vaken sen 5.30.

Sista uppgiften var att skapa en dukning i grupp. Tre olika bord hade ställts i ordning i tre olika rum. En grupp dukade upp ett vansinnigt fint bord i köket, kolla! Så vackert.

Vi höll till på vinden och skapade en nästan obehaglig middagsdukning där det säkert skulle trivas en gast eller två. Åh om vi bara hade fått tända ett ljus i den där kandelabern! Men då hade väl museipersonalen fått slag. Tänk om en råkat elda upp hela huset... 🙊Tyckte så mycket om enkelheten i vyn här ovan <3

Lite fika på det och så dags att åka hem med en tygkasse fina presenter som bonus (dog lite när jag packade upp innehållet hemma sedan). Babesen och Sofia hade fått med sig ett helt gäng grymma sponsorer till den här workshopen. Allt ifrån det vackra porslinet (@tinekhome), linneservetterna (@tinekhome) och blommorna (@iminlillavarldavblommor) vi använde, till juicer (@atbodhish), böcker (@thesecretgardener, @naturochkultur), vackert kontorsmaterial (@angelaliguori, @parlebo, @katieleamon) och annat inspirerande vi fick med oss hem. Blev särskilt nöjd över Elin Unnes I odödliga odlares sällskap, eftersom hon är en av mina absoluta favoritförfattare och jag inte läst denna bok än!

Så TACK så mycket Babes in Boyland, Sofia, alla fina deltagare och alla sponsorer för den här dagen! Min kreativitet och inspiration fick sig en rejäl skjuts som kommer vara våren och sommaren ut tror jag bestämt. Du som blir nyfiken på att joina nästa workshop, håll utkik för det utlovas fler!

Kärlek,

Agnes

Tryck gärna på hjärtat eller lämna en kommentar om du gillade det här inlägget! Då känner jag dels att jag får lite mer kontakt med dig som läser + att jag då vet vilken typ av innehåll du vill se mer av ;-)