AN ODE TO NORTHERN SUMMERS PT. 3

Det har börjat bli ordentligt kallt de senaste dagarna. Jag klär på lager på lager av koftor under min tunna sommarkappa, skyndar den korta biten från min lägenhet till jobbet och kryper upp i sängen med en kopp yogite så fort jag kommer hem. Just nu läser jag en väldigt bra bok. Eller jag läser flera egentligen, men det är framförallt en jag vill berätta om här.Det är en spännande och magiskt realistisk finsk roman som heter Gräset är mörkare på andra sidan. Boken handlar om ett gäng 25-30åriga barndomsvänner som möts igen i sin hemstad då en av deras nära vänner har gått bort. Väl hemma tvingas de återbekanta sig med gamla demoner och hemligheter. Historien tar avstamp i den finska sagan om Raamt - en mörk, skuggliknande skepnad som lever i skogarna runt omkring den by bokens karaktärer kommer från. En vet inte riktigt om demonerna som karaktärerna tvingas möta är en del av deras inre kamp, eller om det rent av lever en ondska i skogen. Den här boken läser jag innan jag ska sova, för att fly från min egen verklighet för en liten stund. Inte för att jag behöver det, utan för att jag helt enkelt älskar att kasta mig in i böckernas värld.De senaste dagarna har jag gått igenom bilderna jag tog under sommaren. Några av dem påminner om stämningen i den där boken. Jag kan föreställa mig Raamt där längs de övergivna landsvägarna, eller djupt inne i skogens dunkel. Vår svenska natur är lurig på det sättet. Vid första anblick verkar allt så idylliskt och vackert, men klimatet kan vara ganska hårt här. Det är mörkt större delen av året. Vädret nyckfullt, skogarna snåriga och fjällen blåsiga och ensliga. Att landet är så glesbebyggt skapar en ensamhet som föder fantasin. Det är lätt att föreställa sig var och hur de gamla folksagorna uppstod. När jag var liten var jag övertygad om att det bodde vättar under stenarna bakom farmor och farfars hus. Nu tror jag inte direkt på övernaturliga varelser, men naturen har en kraft som är omöjlig att inte känna, för mig. Jag tänker på skogarna och bergen och älvarna lite som egna personligheter, hur en nu vill tolka det. En närvaro finns där, helt klart.Den skandinaviska naturen har något stillsamt mystiskt över sig. Det finns något spöklikt över de tomma, sömniga småstäderna. Kanske är det därför som filmer som Låt den rätte komma in och Män som hatar kvinnor har fått så stort genomslag. Det är här en minst förväntar sig att ondskan ska finnas. Samtidigt är det fullständigt logiskt.Jag delar med mig av några av mina sommarbilder här. Jag är inte redo att kasta mig in i vintern förrän jag har fått återuppleva  sommarögonblicken en gång till, fått umgås med minnena genom att redigera, organisera och nu skriva om bilderna.Där finns ögonblick från vårt sommarställe i Västmanland. Frukost med färsk frukt, ett gyllene fält i eftermiddagssolen, fyllt av surrande flugor och insekter. Andra är från lite längre norrut, längs Höga Kusten. Dagsturer till utsiktspunkter, röja sly från vår pyttelilla enrumsstuga vid sjön. Ett annat, väldigt starkt, minne är från en vandringstur betydligt längre norrut, närmare bestämt första sträckan på Kungsleden som startar i Hemavan, Västerbotten. Det var juli när vi vandrade, och det var fortfarande snö. i våra vinterkläder kändes det snarare som tidig mars. Färskvattenkällan vi drack ifrån när vi väl anlänt till övernattningsstugan hade precis börjat titta fram bakom snön! I stugan fanns ingen elektricitet, inget rinnande vatten, inga vägar. Men lampor behövde vi inte eftersom solen knappt gick ner på hela natten. Jag skulle vilja säga att det var tyst som i graven där uppe, men i själva verket låg älvens dånande som en konstant ljudmatta över allting. Slutligen finns det några bilder från vårt första besök till Dala-Floda i augusti. Ekologiska grönsaksodlingar, perfekt sensommarvärme och öppna landskap.Lite så var min sommar i Sverige. Jag hoppas att essensen av de här bilderna strålar genom skärmen, hem till er. Om ni vill dela med er av något särskilt sommarminne i kommentarfältet så skulle jag bli jätteglad! Skulle så gärna vilja läsa det : )Vill du se fler bilder i samma stil? Här finns de två tidigare delarna i den här serien:An ode to northern summers pt. 2An ode to northern summers pt. 1xo AgnesIt's been getting quite cold the last couple of days. I put on layers and layers of sweaters under my thin summer coat, rush the short bit from my house to work and curl up in bed with steaming hot yogi tea as soon as I get home again. I'm reading a very good book at the moment. Or I'm reading several at the same time actually, but there's one in particular I want to tell you about.It is a thrilling Finnish novel called The Grass Is Darker On The Other Side. It's about a group of childhood friends who meet again in their hometown for a funeral of a close friend, and once again are forced to deal with old demons. The story kind of builds on the old Finnish folklore tale of Raamt - a dark shadowlike spirit residing in the deep Scandinavian forests. This is the book I dive into at the end of the day to escape my own reality for a little while.The last few days I've been going through the photos I took this summer, and some of them really reminds of the mood in that book. I can totally imagine the presence of Raamt along the empty highways and in the gloomy forests. The Scandinavian landscape is tricky in that way. At first glance, it's very idyllic and beautiful in a kind of modest way. It's not very dramatic like the alps or Alaska or Siberia or anything like that. But it still holds a darkness. The weather can be rough, forests thick and the mountain top winds harsh. Huge parts of the country is just wilderness, with a few scattered houses. That solitude breeds the imagination, and it's easy to imagine where the old tales comes from. When I was very young, I was convinced little people lived under stones in the forest behind grandma & grandpa's house in Dalarna. Now I don't exactly believe in supernatural creatures, but I can feel that the forest and mountains and rivers have powerful spirits. I think about these different parts of nature as strong beings, with their own personalities, however you want to interpret that.There's a quiet mysteriousness about Swedish nature. Something otherworldly lives in our sleepy small towns. Perhaps that's why stories like Let Me In or The Girl With The Dragon Tattoo has gotten so much attention - this is the place you would least expect evil to exist. Yet somehow, it makes perfect sense.I'm sharing a few of the photos from my summer in Sweden with you here. I'm not ready to dive into winter until I have once again relived these summer moments, caring for them by spending time with the pictures, editing, organizing and now finally writing about them.There are moments from my summer house in Västmanland. Breakfast with fresh fruit, baking with blueberry and ricotta cheese, a golden afternoon field filled with buzzing flies and bugs. Others are from further north in the area of Höga Kusten. Day trips to view points, clearing out bushes around our tiny little one room lake cottage. Another very vivid memory is from an early July hike along Kungsleden, way up north in Västerbotten. We couldn't believe it was still snowy up there! In July! It felt like early March, and the fresh water spring where we got our water had apparently just started to show underneath the snow. Some of the reindeers still had their winter shroud on. We stayed in a simple hut up in the mountains, with no access to roads, electricity or running water. I want to say it was dead quiet, but the roar from the nearby river was constant. And lamps we hardly needed - the sun pretty much never went down. Finally there are some photos from our first Dala-Floda visit in August. Organic vegetable farms, late summer warmth and open fields.That is kind of how my summer in Sweden was. I hope these pictures will radiate the essence of that atmosphere, through the screen and into your lives. Want to share some of your special summer moments in the comment field? : ) I would love to read them!Wanna see more photos in the same style? Here's the two previous posts in this serie:An ode to northern summers pt. 2An ode to northern summers pt. 1xo AgnesAll photos, recipes and content are Cashew Kitchen originals, unless otherwise indicated. Please link back here and credit Cashew Kitchen when sharing. Thanks!