Roadtrip till Lofoten - Andra dagen, Narvik till Nusfjord

Andra dagen på vår roadtrip till Lofoten vaknade vi till en helt fantastisk höstdag i Narvik (om du missat inlägget om första dagen så hittar du det här!). Vi hade varit lite oroliga över vädret inför resan eftersom vi visste att det kunde svänga snabbt och vi inte var superpepp på att köra på slingriga vägar bland bergen mitt i värsta höststormen. Men det verkade som att vi prickat in den absolut soligaste och varmaste helgen på hela hösten, yay! Så fort vi ätit frukost gav vi oss av. Den lilla rorbua (= ombyggd gammal fiskestuga) vi skulle bo i de närmsta två nätterna låg i Nusfjord, nästan längst ut på Lofoten, så vi hade fortfarande en bra bit att köra.Första fotostoppet blev redan på andra sidan bron från Narvik, pga kolla vad fint!! Alldeles turkost vatten, inte ett moln på himlen, söta små stugor och växtlighet i brand <3Jag som praktiskt taget skulle kunna ställa klockan efter mitt förmiddagskaffe började ganska snart gnälla om att stanna vid nån mysig sjö (eller ok fjord då) där vi kunde fika. Sagt och gjort! Medan jag rörde ihop hett snabbkaffe, åt choklad och spelade in snaps gick K ner till vattnet för att titta på fiskarna (samt ringde sin pappa för att berätta om fiskarna... oh them norrlänningar).Oförskämt fin kaffeutsikt!Dags att åka vidare! Bergen blev högre och dalgångarna djupare. Runt varje krök var ljuset nytt och spännande. Min kamera smattrade i ett. Tycker för övrigt att detta ser lite ut som USA? Eller Kanada, tyckte K. Tänk typ Colorado. Inte för att jag har varit där, men.När vi officiellt var ute på Lofoten (som liksom är en smal halvö/serie av öar) så planade landskapet först ute lite. Dalgångarna blev bredare och fyllda av små fiskebyar och åkrar.Vi stannade vid en sjukt vacker sjö (eller inlopp från havet, svårt att avgöra) som låg alldeles stilla och där solljuset silades mellan bergen. Svårt att se på denna bild men den är fotad från en liten avsats som ligger SJUKT HÖGT UPP, sådär så att det hiar i benen när en tittar ned. Fick akta mig för att inte gå för nära kanten.Tidig eftermiddag anlände vi till Solvaer, vilket är typ Lofotens "huvudstad". Så himla fridfullt samhälle! Vi strosade runt vid kajen ett tag och insöp stan. Funderade på om vi skulle hitta nånstans att äta men kom fram till att det mest var överprissatt turistmat. Käkade en banan och åkte vidare istället.Till Henningsvaer! Ett pittoreskt fiskesamhälle som låg lite avsides från dit vi skulle, men som vi ändå ville besöka pga hade blivit tipsad om det från flera olika håll. Henningsvaer ligger utspritt på flera små öar som vetter rakt ut mot öppna havet. Vi stannade till en stund även här för att strosa runt. Längst ut i byn, innan havet tar över, låg ett superhipstrigt kulturhus och hela stället verkade krylla av unga konstnärer. Kanske ligger det någon konstskola där? Eller så var alla där för nån slags festival? Kulturhuset var omgivet av en stor grusplan och massvis med hemmasnickrade bord med utsikt över fjorden. Under högsäsong kan jag tänka mig att stället är fullt av folk som fikar eller dricker bärs.Efter Henningsvaer var vi rätt sugna på att komma fram till vår rorbua och chilla på soffan en stund. Enligt GPS:en var det bara typ en timme kvar till Nusfjord, men nu hade solen börjat bli sådär magiskt gyllene och vägen till Nusfjord visade sig vara bland det absolut vackraste jag sett!! Vägarna blev smalare och smalare och för det mesta var vi helt ensamma. Nu gick det inte att vänta på nästa p-ficka längre för att fotografera utan vid det här laget skrek jag "stopp!!!" så fort vi swishade förbi något magiskt, som till exempel den här vyn: 👇Alltså!!! Har ni sett något vackrare!!Vi kör en till:!!!!!!!För det mesta var vi helt överens om att platserna vi stannade på var bland det vackraste vi sett. Men ibland hände det att K stod och betraktade fjorden och bergen, medan jag vände mig om för att fota något oväntat i andra riktningen. Som här nedan till exempel, då jag promenerade iväg en bit uppför vägen eftersom jag skymtat vad jag tyckte var bland det mest magiska motljus jag nånsin sett. Om en tittar riktigt riktigt noga kan en se insekterna dansa i kvällssolen.Solen började gå ned och GPS:en dirigerade oss bort på en väldigt avsides väg. Efter några kringelkrokar runt mörka berg så passerade vi den här sjön. Inte en krusning på ytan och tystnaden var total. Hela sjön omslöts av berg så det räckte med att en andades ljudligt för att det skulle eka. Nästan lite spöklikt.Några minuter till och vi var framme i Nusfjord, lagom tills solen gick ner. Det här lilla fiskesamhället ligger verkligen långt bort från från civilisationen. Det kändes som att komma till världens ände. Total tystnad, bara havet som skvalpade mot pålarna husen stod på. Vi installerade oss i vår stuga, lagade pastasallad och spenderade kvällen på soffan. Alltså jag var sååå trött! Fylld till bredden av alla intryck från dagen och allt fotograferande. Som att jag verkligen tagit in allt till fullo utan filter. Under hela dagen hade jag liksom varit rädd att blunda eller titta bort en sekund, eftersom jag då potentiellt skulle missa något av allt det vackra. Att sitta i bilen bredvid nån som gör en alldeles pirrig och samtidigt se den ena maffiga vyn efter den andra är ju nog för att vem som helst tillslut ska få kortslutning i hjärnan. 100% närvaro och FÖR mycket fint helt enkelt. Till slut kände jag nästan "Ok I get it!!! Det räcker nu!". På ett sätt är det fint att vara känslig och mottaglig på det sättet, men ganska ofta kan det vara bra att stänga av åtminstone lite för att inte falla ihop i en liten hög som jag gjorde den här kvällen. När min trötthet gått så långt är det svårt att skilja på vad som är vad. Kände mig märkligt ledsen och lite frustrerad (konstigt nog eftersom alla intryck varit så positiva), men som tur är känner jag min högkänslighet så pass bra att jag vet vad det beror på. Det är bara att kura ihop sig under täcket och blunda tills sinnet har lugnat ned sig tillräckligt för att kunna somna. Att gå och lägga sig här, i den här fullkomligt tysta och stilla miljön, var verkligen bästa medicinen mot överstimulering. Sov som en stock i 9 timmar och vaknade som en annan människa.Dagen därpå utforskade vi en massa vackra platser på Lofoten, men det tar vi nästa gång!

Har nån av er varit på Lofoten? Är supernyfiken på att höra vilka platser ni besökte, var ni bodde, vad ni tyckte osv!

xxAgnesPs. Om du tyckte om det här inlägget så skulle det betyda massor för mig om du ville lämna en kommentar eller klicka på hjärtat högst upp eller längst ner i inlägget, så vet jag vad för typ av innehåll du gillar och vill se mer av :-)Alla bilder, texter och recept är Cashew Kitchens original om inget annat anges. Pinna gärna bilder och dela inlägget om du vill, men kom ihåg att allt innehåll är upphovsrättsskyddat. Länka alltid tillbaka hit och skriv ut Cashew Kitchen som källa när du delar. Tack!